Följ MSD

Intensiva diskussioner om framtidens cancervård under Almedals-workshop

Nyhet   •   Jul 02, 2019 14:12 CEST

Bettina Ryll, grundare av Melanoma Patient Network Europe, berättar om immunterapiernas roll i cancerbehandling, som en av fyra hörnstenar bredvid kirurgi, kemoterapi och strålbehandling.

Hur ser vi till att innovativ forskning gynnar svenska cancerpatienter i tid? Under Almedalsveckan anordnade sju forskande läkemedelsföretag en öppen workshop för att leta svar på frågan.

Patienter, sjukvårdsexperter, forskare och politiker samlades under work-shopen för att diskutera hur patienter snabbare kan dra nytta av den senaste cancerforskningen.

– I dag finns det behandling mot många sorters cancer. För att nå ut med livsviktig behandling i tid till de som är sjuka behöver många aktörer samverka, säger Björn Ingebrigtsen, regionchef, MSD.

Bettina Ryll, grundare av Melanoma Patient Network Europe, gav deltagarna bakgrunden om immunterapiernas roll i cancerbehandling, som en av fyra hörnstenar bredvid kirurgi, kemoterapi och strålbehandling.

Nobelprisad forskning bakom immunterapi

Förra året gickNobelpriset i medicin till två forskare inom immunonkologi. Immunonkologi är en ny, innovativ behandlingsform som aktiverar kroppens immunförsvar att bekämpa cancer. Att öka tillgången till denna typ av banbrytande behandling är en nyckel för att kunna hjälpa svårt sjuka patienter.

På måndagen den 1 juli arrangerade Astra Zeneca, Amgen, MSD, Merck, Bristol-Myers Squibb, Pfizer och Roche en gemensam workshop under temat ”Ambition och innovation måste gå hand i hand för att utveckla svensk cancervård”. Initiativet var en uppföljning på förra årets Almedals-seminarium på samma tema: ”Hur säkerställer vi att cancerpatienter får ta del av nya behandlingsmöjligheter på jämlikt vis?”. 

Under årets workshop samlades representanter från läkemedelsindustrin, sjukvården, patientföreningar och politiken för att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som finns för svensk sjukvård när det gäller att implementera nya behandlingsalternativ. Workshopen modererades av Linda Nyberg, välkänd journalist och programledare som sedan ett antal år tillbaka är verksam inom hälso-och sjukvårdsbranschen.

Fyra rundabordssamtal - många unika perspektiv

Deltagarna i workshopen var indelade i fyra grupper, som i varsitt rundabordssamtal diskuterade fram svar på tre utmanande huvudfrågor: Hur kan vi i Sverige förbereda oss för att ta emot nya innovationer? Vilka kvalitetsindikatorer finns för att definiera en jämlik vård?; Hur säkrar vi kunskapsförsörjningen i sjukvården vid avancerade cancerbehandlingar?

Varje grupp fick ett särskilt tema att besvara frågorna utifrån. Den första gruppen hade till uppgift att svara på frågorna utifrån ett Patientperspektiv. Den andra gruppen fokuserade på Kunskapsstyrning. Grupp tre besvarade frågorna med fokus påForskning och Innovation, och den fjärde gruppen gav sina svar utifrån perspektivet Ledarskap och kompetensutveckling.

Samverkan nyckeln till bättre uppföljning, utvärdering och behandling

Under en dryg timme diskuterade deltagarna för att hitta svar och lösningar på frågorna. Erfarenheter från politiskt ledarskap blandades med patientperspektiv och inspel från forskare. Även om det inte fanns konsensus i alla frågor, var det några punkter deltagarna från alla bordssamtal var eniga om. Här är en sammanfattning av vad som sades:

"Inkludera patienterna i allt vi gör" 

En punkt som var ständigt återkommande under diskussionerna var vikten av att öka patienternas kunskap om behandlingsalternativ och vårdförlopp. Att uppnå en jämlik vård handlar delvis om att alla patienter ska förses med tillräcklig information för att kunna göra korrekta vårdval samt etablera en fungerande kontakt med alla delar av sjukvårdssystemet.

”Nationell portal för kliniska studier”

Flera av grupperna tog upp fördelarna med att använda nationell, eller åtminstone gemensam, portal för kliniska studier. En sådan portal skulle öka samförståndet mellan olika enheter inom vården, men även bidra till att fler patienter i behov av nya, tidiga behandlingar kan dra nytta av dem. Några deltagare efterlyste också större samverkan mellan regionerna, eftersom samförstånd och gemensamma riktlinjer är nyckelfaktorer för att kunna inkludera patienter i kliniska studier och etablera nationella rekommendationer för kommande behandlingsalternativ.

Central hub för forskning och innovation i alla Sveriges landsting

Flera deltagare argumenterade för att fler incitament för forskning måste skapas i samverkan mellan alla aktörer i sjukvårdssverige, och att forskningsanslagen måste öka för att möta patienters behov och ge utrymme för företag att investera resurser i tidig forskning. Ett konkret förslag som nämndes under diskussionen var exempelvis att inrätta en central hub för forskning och innovation för alla Sveriges landsting.

”Etablera bättre uppföljning av kostnader för nya behandlingar”

Ett annat ämne som debatterades var vikten av att veta vad som är en ett rimligt tidsspann för en ny behandling att nå patienterna – från indikation till användning på klinik. Nya, innovativa behandlingar är ofta dyra i början av deras livscykel, och deltagarna tog som exempel att kostnadsuppföljning efter 5–7 år kan ge svaret på om behandlingsresultaten står i proportion till regionernas och landstingens investeringar.

”Integrera befintliga hälsodataregister”

Dagens fragmenterade sammansättning av privata och offentliga plattformar för hälsodataregister behöver samordnas och integreras. Flera deltagare menade att en gemensam plattform kan ge vården mer data över behandlingsresultat och vårdkvalitet, och därmed skapa förutsättningar för bättre beslut gällande vilka behandlingar som bör rekommenderas.